Ett nytt nöje

Jag spelade kula igår. Först med Anastelle i baren och sedan med Malcolm vid Thor Modéns trappa. Min handväska skramlade när jag gick hem.
Det är konstigt vad risigt jag mår så här dagen efter.

Fabulous!

Igår drack jag min första Bolli Stoli!
Mackan lirkade med den söta bartendern på Snottys tills vi fick Cava och Koskenkorva i glasen. Efter två stapplade vi vidare till Tjärhovsgatan, gjorde spellistor och kravlade ut på brandstegen/takterassen och drömde om hur perfekta våra liv skulle kunna vara.
Det enda som saknades var Patsy, fast vi hade ju hennes plastarmband.

Rikard håller i min modebibel

Så här fin var jag på midsommarafton. Jag kom i och för sig till middagen i Fruängen forever i lilla svarta men när festen drog vidare och den här kreationen kom fram ur garderoben kunde jag inte motstå, varken färgkombinationen eller Rikards smicker. Trodde först att jag skulle bli stenad när vi gled in i trädgården i Enskede. Det visade sig senare att batik istället var ett säkert kort för att få gillande blickar och lyxiga drinkar.

Saker som konstigt nog alltid funkar:

1. Elvis
2. Blinka med ena ögat
3. Kärlek
4. Vita tygskor
5. Plast

Skogskyrkogården

Har just tagit en cykeltur i Enskede. Jag råkade komma in på Skogskyrkogården. Där inne la jag märke till en hållplats för buss 183 på en av de smala vägarna och tänkte att det känns som ett avslappnat förhållningssätt till döden att man ka ta bussen dit. Kanske ta med en termos med kaffe och fika på någons grav.
När jag svängde in på kapellslingan började jag att gråta helt plötsligt, hejdlöst. Jag kände efter noga för att ta reda på varför men kom inte på någon tydlig anledning. Först tänkte jag att jag kanske hade blivit klärvoajant och att jag grät för alla som låg där i deras ställe eftersomde bara är jord. Jag stod där bland tallarna och kände mig som en mycket liten beståndsdel i en mycket stor helhet. Jag kände att jag verkligen inte vet vad jag ska göra eller vad jag håller på med heller för den delen, men att det börjar att rör på sig nu. När man är vilsen söker man ju, eller hur? Och då ska man väl någonstans? Jag cyklade hem med ett stort åtagande: Att ta reda på vart.

Känner ni igen?

Jag har blivit tillfrågad. Dessutom av en mycket kär vän. Om jag vill följa med på festival.
Min naturliga reaktion var så klart att genast säga nej, för jag tänker på den gången då jag inte visste bättre och följde med till Emmaboda självmant.
Vi skulle vara bort ca 3 dagar så jag hade tagit med mig ombyte för det, men jag förstod efter ett tag att det var helt meningslöst, på festival byter man i regel inte kläder - alls. Vi sov i bagageutrymmet på en van, levde på korvbröd och festis och jag kommer ihåg att jag försökte le gillande mot de som tagit med sig bandspelare till campingplatsen, fastän de egentligen bara störde och hade dålig smak. De skrålade och drack öl, bjöd förbipasserande artister och festivaldeltagare de tyckte var"sköna". Om man ville duscha fick man gå en halvtimme bort till ortens badhus och vänta i två. Jag köpte intimservetter på ett utplockat Ica men isåg snabbt att det faktiskt är snuskigare än att inte tvätta sig alls.
Värst av allt var ändå fukten. den smittade ner precis allt vi hade med oss, kläder, böcker, matförpackningar. Allt blev liksom svampigt.
Sista kvällen tänkte jag att jag borde visa lite extra mycket god vilja. Jag kommer ihåg att jag satte på mig ett halsband och gick med de andra in på festivalområdet, nästan med lite förväntan. Efter en stund kom jag ifrån mitt sällskap men skam den som ger sig, jag log vidare och tänkte att det kanske tom kan vara kul att vara ensam här. Då, från någonstans på marken bland grästuvorna och skräpet, greppar en hand min ankel. Jag rycker till och stirrar ner på ett ovårdat skägg som med vokaler försöker säga mig något. Jag sliter loss tygskon och anstränger mig för att inte börja gråta. Jag tro att det är enda gången jag verkligen har begripit vad hemlängtan innebär. Dagen efter bilade vi hem utmattade av näringsbrist och utebliven sömn.

Jag köper hellre skivan, tack.

Naturkatastrof

Jag har varit hos min kära mor i helgen. Vi har städat garderoben och underblåst vårt största gemensamma intresse: Naturkatastrofer. För lite mer än ett år sedan skaffade hon betalkanalen National Geografic, enkom för att kunna se dokumentärerna om naturkatastrofer. Hittills har det inte visats en enda. Men så när mamma och jag satt där i soffan och klagade i vanlig ordning över just detta så visdes en trailer om att det på lördagskvällen skulle vara tema naturens krafter. Vi korkade upp en flaska vin och åt svart kaviar medan en amrikansk röst kommenterade tsunamivågor på över 500 meter, tromber och ödesdigra vulkanutbrott.
När jag var yngre och fortfarande bodde hemma brukade vi hyra tre filmer för 50 kr på Härnösands videotek, en som jag valde, en som mamma valde och en katastroffilm. Vi har sett alla som har en tillstymmelse att innehålla stora vågor eller lavaströmmar. Ibland, i brist på annat, kunde vi även hyra filmer som handlade om farliga djur eller hot från rymden, fast det var aldrig lika uppskattat.

Saker jag hittar: Spelkort

Funnen: 2003-2007 i Stockholm.

Just de här i Sätra, nästan en hel lek.

Fick ligga och torka på en tidning i hallen.

Det började för några år sedan. Jag hittade dem med ojämna mellanrum ett och ett. Bland dem finns spader 6 med namnet Ivan Ivanovic skrivet med röd penna och ett trollerikort i ruter.

Har tänkt att det är tecken på något eller fingervisningar. Hittills har det inte visat sig vad korten vill.

Tillbaka till Listan

Jag är förkyld. Finns det något jag hatar så är det att vara sjuk. Därför har jag, för att inte tänka på det äckliga viruset som dansar omkring i min kropp, tagit upp något jag ägnade mycket av min gymnasietid åt: Att skriva listor.
Här är några av dagens.

Saker jag tycker om idag:
1. Smarta förpackningar
2. Likadana saker fast i olika färg
3. DN på stan
4. Leksaksdjursmix för 50 kr
5. Att få sms

Bästa djuren:
1. Enhörning
2. Spökdjur
3. Vit kanin
4. Marsvin och Hamster
5. Rådjur
6. Småfågel typ svala

Bästa smakerna - som jag inte känner idag:
1. Kaffe
2. Salt
3. Vanilj
4. Ingefära
5. Olivolja

Fuck United

Södra Stockholm har fått ett nytt basketlag.
På onsdagarna sliter ett antal flickor på planen i Aspudden. Vi övar på passningar och dribblingar men även på hur man, obemärkt för domaren, smädar motståndarna under korgen. " Om du inte var så tjock skulle du sätta den" väser man nära örat innan man tar returen.
Jag är mycket glad över det här, eftersom jag alltid klassat mig som totalt obegåvad med bollar. Jag duckar när det börjar närma sig en lyra i brännboll och har aldrig sparkat tillbaka en boll in på plan när kidsen spelar utanför mitt hus och råkar skjuta utanför.
Men ni skulle ha sett mig på första träningen - jag var grym! Jag ägde och var riktigt snittsig.
Nu har vi också pratat om hur lag tröjorna ska se ut; Svarta med ett litet diskret finger som pekar fuck i guld.

Borderline

Här är det, vänner.
http://www.4degreez.com/misc/personality_disorder_test.mv