På semester i verkligheten

Det var självdag igår. Jag uträttade ärenden och tog yogaklass. Man fick välja färg på mattan och stå på händer mestadelen av klassen. Det är verkligen Amerika här, för folk har inga kläder och tribaltatueringar utan att skämmas. 

Den tjocka katten gjorde inte många knop medan jag var borta, åt kaka i sängen antar jag. Den var grinig när jag blev upphämtad i vrålåket på femte gatan. 

Vi åt sushi. Fortfarande grinig. Vi hittade skräpbutik med plastdjur, suddgummismycken, kedjor på lösvikt och gaybrudpar att ställa på tårta. Fortfarande grinig. Vi köpte små anatomiska modeller av muskler och inälvor. Fortfarande grinig. Vi for hem och spelade "How to survive a disaster", ett spel där den som bäst vet hur man känner igen en giftspindel eller släcker ett brinnande flygplan vinner. Fortfarande grinig.

Senare på kvällen tog vi en promenad med vinflaska och på Churtch st 1030 hittade den småsura ett träd att klänga upp i. Så fort vi kommit upp bland grenarna var det frid och fröjd. Vi verkade vara osynliga för människor gick förbi på trottoaren och andra parkerade sina bilar utan att ta notis om oss. Det kändes som underlandet, osynliga djur som rökte bokstäver med udda par skor. Efter 1 1/2 timme var vinet slut och vi hoppade ner. Fullt synliga drack vi mer vin på bar och kissade på någons property på hemvägen.