Aldrig förr har jag hämtat mig från käftsmällen som bara januari kan ge. Jag skrev förut att vintern 2008 var min fiende men jag måste ändra mig för det ligger något otroligt hoppfullt i luften. Förändring och förädling. Kanske för att jag efter 26 vintrar har insett att det är ok att gå i ide. Att vänta på våren utan att anstränga sig så mycket för att mota bort mörkt och kallt.
Hopp är inte optimism eller en övertygelse om att något ska bli bra, utan en vetskap om att något har en mening.
No comments:
Post a Comment